Long time no see!

Nämen, vad nu? Har vi orkat sätta oss vid en dator, stänga av facebook och skype, och faktiskt skriva ett inlägg? Ja!
Eller om sanningen ska fram så sitter vi på vårt rum på hostelet med killarnas dator. Killarnas dator? - tänker ni, vilka är killarna? Det kommer, det kommer. Vi har mycket att berätta. Gå och hämta kaffekoppen (kanske kannan t.o.m) och en bit choklad eller kaka och luta er tillbaka. För nu, nu ska ni få höra!

Emma har ju inte helt dansat på rosor sen vi kom till Cairns, om vi ska vara ärliga. Det har dock gått väldigt bra, eller det gjorde det för en stund. En liten stund. Mickan däremot har börjat få lite otur. VI kan börja med henne; hon har lyckats gå in en lyktstolpe, glasdörren i vårt rum i Cairns och spillt tomatsoppa över hela sig. Inte vääärsta grejerna kanske, men om vi jämför med Emma. Och det ska vi göra! Hon började med att på något vänster ändra koden på låset som hon hängt på väskan. Det märkte vi kl 05:00 när vi kom fram i Cairns. Inte hade de en sax heller, så hon fick sova naken. Mickan blundade extra hårt den natten. Ni kanske undrar vart Emmas minneskort är? Bara så där kom ni väl att tänka på det? Jo så här är det, det ligger på havets botten. Närmare bestämt i Barriärrevet. Ja, vi kan gå in på detaljer senare. Vi köpte ju souvenirer i Afrika, b.la en varsin giraff. Öronen på Emmas giraff är borta. Vackert! Hon har även tappat bort 3 tandkrämer och Mickan 3 rakhyvlar. Onödiga pengar liksom, men nödvändiga saker. Hon glömde även sin påse med alla (hon säger hälften, men låter coolare med alla) Afrika souvenirer, regnskydd, spelet och mickans högtalare i Cairns. Det har vi som tur är fått tillbaka, tack vare våra svenska Borås tjejer! Hon glömde även tröjan på båten. På båten? - tänker ni, VILKEN BÅT? Lugna ner er för fena! Det kommer, det kommer.

Onsdag 10 november

Rullar in på The Beach House runt fem på morgonen. Här ska vi bo och leva billigt. Frukost och tomatsoppa ingår. Sicken deal! Vi anmäler oss till att arbeta för att få bo gratis. Två timmar om dagen så skurar vi badrumsväggar och handfat. Piece a cake.
Här träffar vi och en engelskman som visar oss utelivet. Emma gillar att gå ut ganska ofta och ta lite luft när vi är ute, så hon bestämmer sig för att göra det. Hon står där och sippar in luft så kommer det en gubbe fram och börjar prata. Prata om jobb, han kan fixa. Han betalar. Efter lite rajtantajtan. Emma går snabbt igen.
Det blir lite kaos då vi tappar bort varandra, men vi hittar såklart tillbaka till varandra ganska snabbt.

Torsdag 11 november

Piece a cake att arbeta? Nja, inte efter en utekväll. Vi arbetar 2 timmar och slappar sedan vid poolen. Vi gillar Cairns, det är sol, vi gillar The Beach House. Vi bestämmer oss för att stanna i minst två veckor, spara pengar och så. På kvällen beställer vi in en gratis tomatsoppa och uppgraderar även till en Spaghetti med köttfärsås.

Fredag 12 november

Börjar dagen med arbete. Vi träffar även två killar från Borås (de är alltså KILLARNA, som vi lånar datorn av). Snackar lite, de ska också röra sig neråt mot Sidney. De vill hyra bil, vi vill hyra bil. Vi hyr bil tillsammans. Lämnar Cairns redan på onsdagen därpå. Blir alltså inte två veckor som vi hade tänkt, jaja vi sprarar bra med pengar på det här och det ska bli riktigt kul!

Lördag 13 november

Idag städar vi i bara 30 minuter, resten av arbetsdagen spenderas nere på stan där vi delar ut flyers till poolpartyt som ska vara på hostelet. Det går väl så där, slänger väl hälften. Kanske mer, kanske mindre. Minns inte. Poolpartyt blev riktigt lyckat! De hålls tävlingar där Emma och Johanna, en tjej från Borås, deltar.

Söndag 14 november

Regn, regn och åter regn. Struntar i att jobba idag, får bo gratis ändå. Komplicerat att förklara,  vi hade redan betalat för de 3 första nätterna innan vi kom. Till middag köper vi en ganska stor pizza för 35 kronor. Det gäller att hitta guldkornen! På kvällen tittar vi på film med engelsmännen.

Måndag 15 november

Idag ska vi ut på jakt efter en bil. Juste! Glömde nämna det. När vi jobbade på stan på lördagen såg Mickan en rygg hon kände igen. Hon börjar skrika; STEFFEN! Det är ju Steffen!!
Har vi nämnt han, eller hans namn? Det är i varje fall en utav norrmännen vi reste med i Afrika. Vilken slump va! Mitt på gatan så där bara. Tur det, för vi behövde en 5e kille i bilen och VOILA! En norrman. Så vi är alltså fem, fyra svenskar och en norrman. Hur ska det här sluta? Jaja, vi går runt och tittar på olika bilar. Till slut bokar vi en stor van med plats för fem. Spännande! Alla, utom Steffen, bokar en dagstur till det havkända Barriärrevet. Mickan tar dock en annan tur än de andra tre. Hon vill dyka, och hon vill dyka där det är BRA!

Tisdag 16 november

Klockan ringer någon gång mellan sex och sju och vi alla kliver upp, en aaaning sega. Ner till hamnen där vi skiljs åt, åt två olika hålla. På båten bjuds det på fantastisk mat (verkligen fantastisk, den blir ännu mer fantastisk när man är van vid nudlar eller tomatsoppa). Småäts här och där. Sen är det dags för första dyket för Mickan. Hon är gjord för att vara under vattnet. Vilken värld, VILKEN värld! Mycket nöjd efter dyket kommer hon upp och torkar sig i en halvtimme innan det är dags för nästa. Och vilket dyk hörrni, sköldpaddor, delfiner, färglada stora och små fiskar. En riktigt, riktigt, riktigt lyckad dag! Emma och gänget snorklar med danskar. Vad jag har hört. Bilder kan ni tyvärr inte få se på danskar då Emmas kort ligger på botten. Jaaha - tänker ni, hon tappade det när hon snorklade. Nänä, lugna ner er sa vi. Det kommer, det kommer!
Ikväll är sista kvällen på hostelet och det bjuds på en brakutgång minst sagt som slutar på Mcdonalds. Fyllekäk - Måste.Sluta.Nu.

Onsdag 17 november

Börjar med chill vid poolen och sen ner till affären för att handla på oss nudlar och tonfisk för 20 dagar. Efter det går vi för att hämta bilen, ingen har pengar för depositionen på sina kort. Emma får gå 25 minuter och hämta sitt andra kort. Och sen 25 minuter tillbaka. 2 timmar, allt som allt, senare har vi äntligen våran van! I 20 dagar. I 20 dagar ska vi bila ner längst kusten, ner till Brisbane. Första stoppet för natten blir Mission Beach. Här väntas SkyDive!

 


Torsdag 18 november

Börjar dagen med att gå till turistbyrån för att boka själva Skydivet, det är Mickan, Jesper och Christoffer som ska hoppa. Där står vi, i lugn och ro, och tittar i olika broschyrer när Emma helt plötsligt utropar: Mickan, titta inte!!!
Mickan vet, utan att ens fråga, att det handlar om en orm. Hon gör allt, utom ormar. Hoppar tydligen hellre ut ur ett plan en ser en orm. Javisst var det en orm. En fyra meter lång en. Emma som är så heeftig (tydligen) sträcker på ryggen och följer med ut. Killarna också. De vill se när mannen släpper ut ormen ur sin stora säck. De får se en fyra meter lång orm slingra upp i trädet. När de kommer in igen står mickan på en utav bokhyllorna och skakar av rädsla. Eller? Tro vad ni vill!
Förutom SkyDive bokar alla även en två dagars seglingstur på Whitsunday och Mickan bokar även en tur till Fraser Island - världens största sandö.
På kvällen köper vi chips, lika bra att lyxa till det för det kan ju faktiskt vara vår sista kväll?



Fredag 19 November

Klockan ringer 08:00 - skydive! Nja, inte riktigt va. Regnet öser ner så vi måste vänta två timmar. Spelar kort och vi börjar lugna ner oss lite, då från ingenstans kommer den. Skydive bilen. Är vi redo? Vi har inget val. Åker bort till receptionen, fyller i papper som säger att det är okej om vi dör typ vi ska inte skylla på någon. På med selen, gå igenom hur man ska göra när man hoppar. Väntar 30 minuter. Vädret blir sämre, åker tillbaka till campingen och väntar. Slutdom: Inget skydive. Suck. Förhoppningsvis får vi hoppa dagen där på. Regnet öser ner under kvällen och kortspel efter kortspel spelas.

Lördag 20 november

Vaknar av att det spöregnar. Suck, inget hopp idag heller. Vi har inte tid att vänta längre, då vi ska segla dagen därpå och har en liten bit att åka. Hoppet skjuts till Brisbane, om ca 18 dagar alltså. Packar ihop allt i bilen och beger oss ut på vägarna igen. Vägarna är skyltade med dödsskyltar som: "Drunk? Tired? R.I.P" och "Survive this drive" - Thank you very much, säger vi och gasar på. Nej, mammor ni kan svälja hjärtat igen. Vi skojade bara, vi kör så lugnt och försiktigt.
När vi anländer till Airlie Beach irrar vi runt ett tag och letar efter en camping. Inte det lättaste, till slut hittar vi en, som verkar vara den enda också. Där står vi och bokar en plats för en van, fem personer är vi. Spela roll? Vi sover ju ändå i bilen allihopa. Spelar tydligen roll hur många man är. 10 australienska dollar VAR får vi hosta upp. VAR. Det är ca 70 svenska kronor. VAR. Inte hade vi elektricitet heller. Bara att hosta upp pengarna och parkera. På kvällen äter vi en favorit, nudlar med sweet chili. Fråga oss hur gott det är i Januari!

Söndag 21 november

Checkar ut från campingen och åker ner till hamnen för att slänga i oss lite frukost. Häller upp cornflakes och tänker "ååh vad gott det ska bli". Emma tar fram mjölken och tittar konstigt på mickan, sen på mjölken, mickan, mjölken. "Eh du, ser den inte lite konstig ut?" "Näääej, säger Mickan, den är nog bara kall". Den var gammal. Så det blev cornflakes med... Ja bara cornflakes. Sen en brödskiva med smör. Pålägget var tydligen slut. Längtar.Efter.Mat.
Möter upp resten av människorna vi ska segla med och även jobbcrewet. Vi får höra att det väntas bli ganska dåligt väder. Hade inte förväntat oss så mycket annat? Han som inte är kapten berättade lite säkerthetsgrejer och hur båten fungerar, vad vi ska göra under dagen osv. Mitt i allt prat hör Mickan "Nooo!!" från Emma. "Did you drop something" sa han som inte var kapten. "Yes i did." "Okey, then its in the water" säger han och fortsätter prata. "Vad var det för något Emma?" frågar Mickan. "Mitt minneskort". Jahapp, på havets botten alltså. Ingen chans att vi ser det igen. Alla bilder är alltså borta. Alla som Emma har tagit. Visst att Mickan har bilder, men vi har ju inte riktigt samma. Emma har en hel del bra grejer. Inte har hon lagt över det på en minnepinne heller, för den har hon tappat bort. Förvånad, någon? Ring i så fall till 055-55-55-55 och berätta VARFÖR du är förvånad.
Bara att försöka tänka bort det som just hänt och hoppa ner i vattnet och snorkla. Det är kallt. Riktigt kallt. Vi går upp efter en stund.
På båten bjuds det på snacks bestående av kakor och grönsaker med dipp. Lyxigt värre! Till middag får vi currykyckling med ris och baguette. På kvällen dricker alla vin till solnedgången och bara umgås.

 

 

Måndag 22 november

Upp klockan sex för att få i oss frukost innan det värsta vädret kommer. En kille spyr för han blir så dålig. De flesta ser lite bleka och illamående ut. Vädret börjar lugna ner sig och vi stannar vid en ö. Whithaven beach ska vi till. Vi går genom regnskog tills vi kommer fram till en fantastiskt utsiktspunkt. Foto, foto, foto. Fortsätter genom regnskogen och ner till stranden. Solen tittar tom fram när vi här! Och den fortsätter lysa lite på båten faktiskt. Lunch med riktigt pålägg, skinka, pastasallad och potatissallad. Får även nachos med smält ost och sås. Vi njuter, om vi njuter. att vi njuter. Sen väntas mer snorkling, inte alls speciellt bra så vi bestämmer oss för att simma till båten och hoppa ifrån den istället. Till middag får vi spaghetti bolognaise och vitlöksbröd. Kvällen beståd av att leka massa lekar som vi lärde oss av engelsmännen.

Tisdag 23 november

Idag återvänder båten till fastlandet. En gungig resa. Emma har nog aldrig vart så tyst.
I stan chillar vi mest, tappar bort norrmannen. Vem i hela fridens namn sitter på ett internetcafé i fem timmar, hör inte ens av sig när man vet att de andra väntar på en och sen, SEN, blir förvånad över att man blivit orolig och åkt runt halv stan? Norrmän, norrmän....
Runt sex-tiden ska vi på aftersailing party. Vår båt har bokat bord på en pub typ där vi ska äta middag och dricka. Vilken middag! Emma och Mickan var helt lyriska över den krämiga pastan vi just beställt. Krämig pasta. Sist vi åt det var sista kvällen i Oslo. Typ 10 år sen. Känns det som. Fri alkohol = galet lyckad kväll som slutar sent in på småtimmarna.

Onsdag 24 november

Upp och iväg med huvudvärk, mot Fraser! En resa som ska ta 12 timmar - non stop. Vi har tre dagar på oss, så - no stress! Lyxar till det med ett varsitt kokt ägg till frukost. Mmm. Blir även glass till mellanmål. Emma och Mickan lägger sig där bak och sover. Att åka 174 mil (Cairns-Brisbane) känns inte alls så jobbigt.
Inatt stannar vi i Rockhampton. Eller försöker. Vi åker runt, runt och runt. Till slut, efter Mickans otroligt braiga idé, stannar vi på Mcdonalds. Gratis internet, gratis parkering. Kan det bli bättre?

Torsdag 25 november

Mickan har haft problem med öronen sen dykningen, så idag tar hon sig i kragen och går till doktorn. En timme tar det ungefär och sen kommer hon ut med ett recept i handen. Riktigt stark pencillin ska det tydligen vara. Och det var det, om man ska se till pillrenas storlek så.
Mat behöver handlas också, bröd vatten och marmelad. Snarare frukost mer då. Dyrt blir det såklart. Har vi sagt att vi köpt en gurk för nästan 30 kr? Haha, jorasåatteh... Vi tjejer håller oss lite längre än de andra i matbutiken. Tur är väl det, för man får provsmaka mat. "You look like hungy backpackers" - sa provsmakartanten. Det syns så tydligt alltså, suckskrattar vi och stoppar i oss maten.
In med maten och in i bilen som vi nu styr mot Bundaberg! Här ska vi spendera natten. Ställer bilen vid havet, även här bor vi gratis.

Fredag 26 november

Killarna som vi åker med ska vara i australien lite längre och arbeta. De tänker söka jobb här i Bundaberg. Vi andra går på internetcafé medan.
På eftermiddagen anländer vi till Hervey Bay, därifrån ska Mickan åka på en tvådagarstur till Fraser Island. Bilen ställer vi på campingen, som för övrigt är väldigt lyxig. Pool, volleybollplan, tennisplan och massa andra spel. Här ska vi nog trivas.

Lördag 27 november

Mickan stiger upp tidigt för att möta gruppen. En grupp på 14 personer, med blandade åldrar och länder. På ön ska vi köra en fyrhjulsdriven bil i sanden. Hur ska det gå? Första stoppet på ön bli Lake McKenzie. Ni kanske har hört om den? Den mest fotade och filmade sjön i världen. Mickan förstår nu varför. Helt otroligt vackert! Solen sken också så bättre kunde det inte bli. Här kunde vi stanna hela dagen. Tyvärr hade vi bara en timme här sen var vi tvungna att åka vidare. Nu var det Mickans tur att köra. Gick det bra? Jovars. Det var väldigt svårt, men riktigt kul! Resten av dagen stannade vi vid en flod typ, man kunde ligga i vattnet och bara glida med strömmen, sen vid ett skeppsvrak. Ön är väldigt stor så det tar lite tid att åka mellan ställena. Vid skeppsvraket så skulle vi ta en gruppbild. Alla ville ha en bild såklart. Inga problem sa vår guide och allihopa hängde sin kamera på honom. 12 kameror hade han runt sig. Mickan är idag ledsen att hon inte har någon bild på det hela. Förhoppningsvis har någon annan i gruppen det! Natten spenderades i tält. Fick grillat kött till middag med potatis och champignonsås. Mycket gott! Vi mötte även upp en annan grupp, så totalt var vi a 30 personer som satt och grillade marshmallows och öl på kvällen. Mysigt!
Juste, Mickan hade köpt med sig en dunk vin som skulle räcka på Fraser och sen efteråt. En äldre dam från Holland erbjöd sig att hälla upp ett glas till Mickan medan hon skala potatis. Tack, sa Mickan och tog emot glaset. Efter en stund hörs ett SPLASH! " Who's wine is that?" "Nooooooooooo!!!!" - skriker den holländska damen. Hon har alltså lagt min vinpåse uppe i ett träd. Det har sedan åkt ner i marken. 4,4 liter, borta. Bara så där. Det var ju bara att skratta åt saken och tacksamt ta emot av de andra som bjöd hela kvällen!

 

 

Söndag 28 november

Upp tidigt för frukost. Stekt ägg, bacon och pannkakor. PANNKAKOR! Mumsfillibaba. Idag åker vi till en helt fantastisk utsiktspunkt. Jättefint. Efter det åker vi till "the champagne pool". Hur ska jag förklara? Det är klippor som har bildat en pool i havet, kan man säga. Mot de här klipporna slå's det stora vågor mot hela tiden, det vita skummet från vågorna kommer in i "poolen" som bildar skum och bubbel. Get it? Här var det riktigt kul!

Vi anländer på kvällen på campinget. Hela gruppen bestämmer sig för att sätta sig och dricka lite öl. Vid bordet bredvid sitter Emma och de andra och spelar spel. De har sysselsatt sig med volleybolltävlingar och poolhäng. Lyyyx!

Måndag 29 november

Solen skiner!! Äntligen. Ligger vid poolen hela dagen och bara njuter. På eftermiddagen åker vi vidare till Rainbowbeach som tydligen ska vara väldigt fint. Anländer med bilen när det är mörkt så ser inte så mycket.

Tisdag 30 november

Dåligt väder. Rainbowbeach var inte så fint iaf. Inget mer här å göra, så vi packar ihop och beger oss till Noosa! När vi kommer fram lyser solen faktiskt lite grann. Alla slänger på sig badkläderna och rusar ner till stranden. Där möter vi två svenskar. Bestämmer oss för att åka till deras boende på kvällen för att festa lite.
Mickan träffar en tjej från gruppen på Fraser i stan, de bestämmer sig för att ta en surfkurs dagen därpå. Mickan följer inte med de andra utan flyttar in på hostel över natten. Kvällen för de andra blev lyckad! Det var kul, men maten var godare en sällskapet. Vi har börjat gilla Mcdonalds. FY SKÄMS!

Onsdag 1 december

Dagen bjuder inte bara på surfkurs för Mickan, de ska även åka till en marknad och ett vattenfall.
Mickan har hittat sin passion här i livet efter den här dagen. Mamma, jag kommer aldrig hem! Man kan ju inte surfa i Sverige, så vad ska jag dit och göra? Surfningen var alltså väldigt lyckad. På kvällen går Mickan ut med resten av gruppen från dagen. Mycket lyckad kväll!

Torsdag 2 december

Mickan och Steffen tänker trotsa det molniga vädret och ta en titt på nationalparken här i Noosa. Där såg vi vilda koalor! Ååh, så söta de var. Funderade nästan på att ta med mig en hem. Lagom tills vi kommer tillbaka har solen hittat fram och vi beger oss allihopa till stranden. Där spelar vi volleyboll med en gammal fransmän. Vi spelade även med han dagen innan. Riktigt härlig gubbe som slängde sig hit och dit. Emma såg inte lika glad ut över att han överstylade henne men men...
På kvällen går vi ut och ser väldigt konstiga människor. Underhållning på hög nivå dock!

Fredag 3 december

Bye bye Noosa, hello Brisbane! Regn? Vaa, det regnar!! Verkligen, jätteJÄTTEkonstigt. Natten spenderas på Mcdonalds. Det är ju så bra deal! Man behöver inte ens köpa något för att sitta där.
Haha, juste. Glömde det viktigaste. Vi var på Australia Zoo idag. Ni vet Steve Irwin, minns ni honom? Det är hans zoo. Här tog vi fina porträtt med koalor, matade kängurur och såg på en grym show med krokodiler och fåglar. Sen kom regnet. Inte så kul. Hej Brisbane!

 

Lördag 4 december

Idag hade vi bokat Skydive. Får vi hoppa? Nej. Det regnar. Vad kul! Vi lämnar Mcdonalds parkering och beger oss in till stan för att möta upp våra svenska vänner från Cairns. Vi lyckas hitta en gratis parkering där vi kan stanna till måndag morgon. Kvällen spenderar vi på tjejernas rum där vi värmer innan vi går till baren nedanför. Vilken kväll!

Söndag 5 december

Idag ska vi hoppa. Solen skiner lite när vi vaknar! YEEEY! Hoppet lyser som aldrig förr. Får vi hoppa? Nej. Såklart. Vädret är för dåligt. Dagen spenderar vi på tjejernas rum igen. Kollar film, spelar spel och umgås mest. Lånar även Mcdonalds internet. Sista natten i bilen kör vi till Mcdonalds, så vi kan sova lite längre nästa morgon.

Måndag 6 december

Idag ska vi hoppa. Får vi det? Nej. Såklart. Suck, nu orkar vi snart inte längre. Bokar iaf för morgondagen, sista chansen nu! Städar ur bilen i spörregnet, åker och lämnar den låååångt bort från stan. Taxi tillbaka och checkar in på hostelet där tjejerna bor. Mickan beger sig ner på stan där hon även får höra live julmusik i regnet. Vilken julstämning va? Går till apoteket, måste.bli.frisk.

Tisdag 7 december

Idag ska vi hoppa. Får vi det? Jaaa!!! Klockan 07:00 blir vi upphämtade. I 45 minuter åker vi, när vi kommer fram spöregnar det. Orkar inte, orkar inte, orkar inte vänta mer!! De säger dock till oss att vänta ett tag, för det kan spricka upp. Gör de det? OM det gör!! Yes, äntligen. Äntligen ska vi få hoppa från 14000 ft, ungefär 4000-5000 meters höjd. Nervös? Faktiskt inte, vi fattade inte vad vi höll på med. Mickan satt och skrattade hela tiden i planet. 5 minuter, nu ska vi gå igenom ännu en gång. Gör kroppen till en banan och tryck dig bakåt mot mig, säger instruktören. Okej. 3 minuter, genomgång igen. Nu går det snabbt, ut ur planet. AAAAAH!!!!! Första sekundrarna pirrade som bara den i magen, sen... Sen vet jag inte vad som hände! Mickan blev helt bananas, galen, tokig, ja god knows. Lipar, skriker, gör tummen upp, peace, rock n roll tecken, ut med tungan varannan sekund. Filmen är helt galen!! Men, det bästa hon har gjort i hela sitt liv och hon skulle lätt göra det igen. Och igen, och igen, och igen.

Kvällen bjöd på en hejdundrans utgång för Emma och Mickan. En kväll där Emma blev uppburen på dansgolvet för en stripshow av kvällens strippa (det var girls night på backpacker klubben) och Mickan hittade en klänning. Ja, bokstavligt talat - hittade.

Så där, nu har ni väl ändå lite mer update på vad vi gjort sista tiden? Nöjda? Bäst för er. Vi har så mycket att berätta för er där hemma, och visa, men det får vänta tills April. Trots att Australien är apdyrt och regnigt har vi det hur bra som helst. Kunde inte ha det bättre. Längtar inte hem för fem öre, men vi saknar er! Det gör vi. Älskade vänner och familj. <3

Ovanstående text skrevs alltså i Brisbane. Nu är vi i Byron Bay. Vänta nu, nu blev det lite förvirrande? Jo, det hände en sak. Vi var smarta, till en början, och lade över det här inlägget från datorn till Mickans USB. Sen var vi inte så smarta, för vi glömde ta bort USB:t ur datorn. Det har alltså legat i nu två veckor i Brisbane. Ett aplångt inlägg har vart färdigt i två veckor och ni har inte fått läsa det. FY SKAM! Så för er skull, här kommer lite mer text!

Vart ska vi börja? Vi anländer runt tolvtiden på natten i Byron, där möter vi upp vår vän Sermad. Ni som inte vet det, vi har gått i skola tillsammans med honom. Han har i varje fall lyckats fixa ett rum åt oss i ett hus. Billigt. YES! Vi kånkar dit våra väskor och sover gott.
Dagarna har spenderats åt att ligga på stranden och slappa, det har vart soligt. Gått runt på stan, kanske kollat lite film eller bara slappat i huset, om det  har regnat. Kvällarna har gått åt att prova på utelivet här, som vi har hört ska vara grymt. Nja, helt okej. Vi har hittat vårt favorit ställe dock, en bar inredd med surfstil. Kan det bli bättre?
Emma jobbar i en kebabshop. Gör iordning kebaben som folk beställer. Hon gör allt. Hyvlar ner det där köttet, frågar vad dom vill ha i, häller i det folk vill ha, frågar om de vill ha något extra, fyller på om kunden vill ha något extra, tar emot pengar och ger tillbaka växel om det behövs. Inte illa!
Vi ÄLSKAR Byron Bay. Bästa stället hittills. Tur är väl det då vi kommer vara här i totalt 20 dagar.

På söndag beger vi oss till Sydney en vecka. Där ska vi fira in det nya året. Hela 10 timmar före er! Konstigt va? Sen tänkte vi gå och kolla in vad det där huset är som alla snackar om, kolla hamnen och sånt där. Hänga på Bondi med lite livräddare och bara ha det najs.

Förhoppningsvis dröjer det inte lika länge till nästa gång vi skriver, för det här var inte lätt. Nästa gång vi hörs kanske Emma har provat på surfingen? Who knows? Mickan kanske har hoppat igen? Eller gjort bungyjump? Eller så kanske vi bara jobbar, ligger på stranden och käkar nudlar.

Ta hand om er i kylan, värm varandra!

Ps. Nudlarna är fortfarande goda!



GOD JUL OCH GOTT NYTT AR! <3

 


Vi lever!

Halla dar ute! Tankte bara meddela att vi lever. Var dagbok ligger i bilen sa tyvarr kan vi inte skriva nagot inlagg just nu. Det kommer, det kommer! Vi ar i Bundaberg nu och ska strax vandra vidare till Hervey Bay, dar Mickan ska aka ut till Fraser Island i tva dagar.

Saknar er dar hemma, ta hand om er. Kor forsiktigt ni som kor i snostormen!


KANGAROOLAND

Halla alla dar hemma!

Som ni sakert har forstatt sa befinner vi oss nu i Perth, Australien. Forsta kanslan av Australien? DYRT! Och fantastiskt trevliga australienare. Vad har vi gjort de senaste dagarna da? Vart pa semester. Nu ar vi verkligen pa semester. Vadret har inte vart tip top direkt. Det ar ju faktiskt var har, som en svensk sommar. Vi har dock lyckats tagit oss till beachen nastan varje dag. Annars har vi gatt runt pa stan och hangt pa hostelet. Vad ater vi for nagot? Ni undrar sakert vad vi ater! I Afrika fick vi ju alla, ja ni horde ALLA, maltider tillagade at oss. Helt fantastiskt goda maltider faktiskt. Har ar det dyrt, och vi maste laga sjalva. Sa vi ater tonfiskrora (receptet har vi fatt fran var guide i afrika, fantastiskt gott!), nudlar eller agg pa en rostad macka. Det funkar faktiskt valdigt bra, an sa lange. Ack, vad vi saknar pasta dock! Med nagon kramig sas. Imorgon ska vi faktiskt kopa pasta, och ketchup. Mmm!



Igar (mandag), medan ni dar hemma troligen borjade en ny arbetsvecka, tog vi vara strandade valkroppar och begav oss ut till Rottnest Island. Det ar lite utav en paradiso. Eller ja, inte sa lite faktiskt. Ganska sa mycket paradiso! Helt fantastiskt var det. Vi hyrde cyklar och snorkelset och cyklade runt on. Eller inte runt hela, nu ljog vi. Halva, tror jag. (Mickan skriver, orkar inte oppna munnen och fraga Emma. Det ar anda inte sa viktigt). Hoppade, eller gick forsiktigt, av cyklarna pa lite olika stallen. Gick ner till vattnet, drog pa oss simfotterna pa fotterna, cyklopet over ogonen och snorkeln i munnen. Swoop ner i vattnet! Vilken fantastisk syn! Massa, massa fiskar. Fiskarna var kul en stund sen kom vi pa att Emma faktiskt har en kamera som man kan fota med under vatten. Det blev helt plotsligt liiite roligare!








Vi har ju saklart provat pa utelivet har. Engelsmannen, som vi hanger mycket med, har visat oss byn. Riktigt kul har det vart!
Nu, ikvall (eftermiddag er tid), flyger vi till Cairns. 4 timmar kommer det att ta och det ar 3 timmars tidsskillnad gentemot Perth. Oh ja, om ni inte forstod - vi kommer fortfarande vara i Australien. Det gar alltsa fortare att flyga Sthlm-London. Man skulle sakert hinna flyga tur och retur pa den har tiden. Det ar sjuka avstand har! Det ar som alla sager, man maste aka till Australien sjalv for att forsta. Sa nara och kara, ta forsta basta flyg hit vettja! You're gonna love it. Fast, ni maste ta med er en formogenhet for att overleva. Sa ni vet.

Nasta gang vi hors kanske vi har dykt i barriarrevet, traffat nya manniskor, Emma har troligen tappat bort nagot och gjort sig illa! Sa da ska ni fa ett riktigt inlagg.

Som ni ser har vi det helt fantastiskt har, trots de hoga kostnaderna. Who cares? Det dar loser sig. Vi ar i Australien!!
Ta hand om er dar hemma. Vi saknar och tanker pa er! Vi tycker faktiskt synd om er i snoovadret. Darfor ar vi inne idag, for er skull. Vi sympati-stannar-inne. Eller sa ar det valdigt molnigt ute... Vem vet? Inte ni, vi tanker inte beratta!
HEJ DA! BYE! AU REVOUIR! HA DE!
Ps. Hur manga 'fantastiskt'  kan ni hitta i texten?
Ps2. Alla kanske inte har forstatt det, men de sma bilderna - tryck pa de sa kan ni se de i ett storre format!


WAKA WAKA - this is africa!

Vi borjar med att forsoka ladda upp lite bilder som inte kom med i forra inlagget.






Tisdag 19 oktober

Dags att lamna Swakopmund och fortsatta in i Namibia! Vi fick sovmorgon och skulle inte aka forran 10.00. Men vi var duktiga och gick upp tidigare for att satta oss pa ett internetcafe och lagga upp lite bilder pa bloggen. Vilket vi tyvarr inte lyckades med.
Natten skulle spenderas i Spitzkop pa ett "wild camp". Alltsa ute i det vilda utan toalett osv. Det var ett vackert omrade omgivet av massor med berg att "klattra" upp pa. Mickan gick hogre och hogre och hogre medan Emma och hennes hojdskrack valde att titta pa i lugn och ro fran den forsta delen av berget.
Juste! Pa vagen till campet stannade vi vid Cape Cross for att se en salkoloni, 65000 salar! Dom lag huller om buller lite overallt och skrek som galningar. Luktade bajs gjorde dom ocksa. Ratt haftigt att se i alla fall. Men arligt talat var det valdigt vidrigt. Salarna sag inte ut att ma bra.
Tillbaka till campet... Efter var lilla fritid med klattrande samlades vi aterigen for middag. Pasta med typ ost och skinksas blev det och runda (!) squash med majsfyllning. Vi holl pa att somna vid maten sa aterigen var det vi som hogg tag i tandborsten forts sa fort vi var klara. Och sa var aven den dagen over!


Onsdag 20 oktober

Upp och ivag for att bege oss till White lady. Vi gick 2 km i 50 graders varme (ungefar, det kandes som det) for att se malningar i berget. Det var lite annat an Vallentunas runristningar, en annan dimension.
Sen skulle vi fa rela-la-laxa vid... wait for it ... POOLEN! Att campa ute i oknen ar inte sa illa trots allt. Vi lyxade tom till det med varsin ol. Korv med brod pa det ocksa.
Efter lite relaxing och uppsattning

av taltet sa gav vi oss ut pa jakt efter "the rare desert elefants". Vi sag ... wait for it... INGEN! Man kunde se att besvikelsen var stor i det franska parets ogon. De hade ju trots allt klattrat upp for nastan alla berg som fanns i narheten. Pa kvallen nar vi satt och tittade pa stjarnorna kom det nagra afrikaner och ville sjunga for oss. En dansande kor kan man saga. Vilken upplevelse! Sattet de gjorde musik pa, stampa i marken och klickljud med munnen. Fantastiskt! De bjod till sist upp oss for lite dans. Efterat los alla av gladje, mycket uppskattande upptradande.
Nar man campar sa har somnar man alltid till ljudet av de vilda djuren. Man vaknar aven utav de. Mickan vaknade tre ganger av asnor som lat som, ja hon vet inbte vad. Forsta tva gangerna trodde hon att det var en elefant, sa hon lag vaken ett bra tag och vantade pa "DUNS DUNS DUNS".


Torsdag 21 oktober

Next stop: ETOSHA! Antligen skulle vi fa se de riktiga djuren. Vi menar, okej springbok det var kul, men vi vill ha lejon. Giraffer. Zebror. Leopard. Noshorning. Och det fick vi!Inte leoparden, och noshorningen sag vi bara pa valdigt langt hall. men anda!
Man blir valdigt ackligoch varm av att sitta i en truck i flera timmar. Thank god att det finns pool pa de flesta campingar. Det fanns det saklart har, sa ett dopp eller tva blev det allt!
Pa kvallen gick alla till vattenhalet for att se om det fanns nagra djur dar. Vi sag noshorningar, som vi egentligen inte sag pga morkret.



Fredag 22 oktober

Borjade dagen me att kora igenom Etosha. Det ar for ovrigt en gigantiskt national park. Massa giraffer, zebror, elefanter och andra djur pa nara hall. Om ni inte forstod det. Sent pa eftermiddagen anlande vi pa nasta camping. Vi fick da valja annu en till game drive eller relaxa vid poolen. Har vi sagt vad en game drive ar forresten? Alla sitter i en bil och aker runt och kollar pa djuren. Nar man ser ett djur skriker man "STOPP! STOPP! STOOOPP!" tills trucken star helt stilla. Spelar ingen roll m man har sett tusen zebror redan, varje zebra ar lika viktig. Tydligen.
Tillbaka till vart val. Poolen saklart. Vi tog vara badklader och borjade ga. En dam kommer fram till oss och fragar om vi kan tyska. Nej, sager vi och tittar pa Douglas for hjalp. Da kommer en man fram och sager att han kan ta det pa engelska, det gar bra. "How would you feel if someone c

ame walking through your livingroom?"
Livingroom? tanker vi och ser oss om pa den lilla grasplatten dar det star en bil, ett talt, typ stormkok ocg ja... inte mycket som man brukar ha i vardagsrummet. Vi backar, ber om ursakt, gar ivag och hatar det tyska paret resten av kvallen. Tyskar alltsa... Typiskt att halva gruppen bestar utav de.
Nar vi kom tillbaka fran poolen gjorde vi klart for resten av gruppen att inte klampa igenom var botaniska tradgard.
Annu en kvall spenderades vid vattenhalet med en massa elefanter och grodor.


Lordag 23 oktober

Med Etosha och alla djur bakom oss styrde vi mot Botswana. D

et var langt att aka och vi skulle inte hinne krossa landet idag. Vi hann dock med att fa problem med bilen. Lange stod vi och bytte tank pa trucken. Eller vi, Mickan och Emma, var val att ta i, men de aldsta karlarna da. Vi log och gav sa mycket berom som vi kunde iaf.
Kom fram till campingen ganska sent, sa upp med taltet snabbt och en valbehovlig dusch pa det. Under middagen horde vi massa musik ifran baren. En bar, mitt ute i ingenstans. Och det var bra drag! Nastan alla i gruppen gick dit efter maten for att dricka och dansa. Vilka var mest taggade for dans da? Jo, det nasta 70 ariga gamla paret! Oj, vad de holl igang. Vi fick oss en och annan bugg respektive twist dans med paret. En mycket lyckad kvall slutade sent. Vem hade kunnat tro att det skulle vara sant drag dar, en camping 3 km fran vagen? Kul!

Sondag 24 oktober
En varm och mjuk sang hade suttit fint denna morgon.Idag vantade Botswana pa oss. Vi hade bokat in en game flight i staden Maun idag forst. Det innebar alltsa att vi skulle flyga ett jattelitet flygplan over Okavanga Delta. Enligt rykten ska det vara en fantastisk utsikt.

First lite egentid i Maun. Vi gick och forsokte ta ut pengar, vilket var helt omojlihgt da de tydligen inte tar Mastercard har. Typiskt! Traffade for ovrigt pa en kille ifran Stockholm har. Han var dar med skolan och bodde hos olika familjer.

Lite internet och sen ivag till flygplatsen. Nervosa? Eh, ja! Vi forsokte tom avboka i sista sekund. Thank god att det inte gick. Vilken utsikt! Jattehaftigt. Ingen anger har inte. Ikvall fick vi en trerattersmiddag serverad av personalen pa campingen. Pool fanns det aven har. Aterigen, vem saatt det skulle vara jobbigt att campa? Det blev en lugn kvall i baren.

 


Mandag 25 oktober

Steg upp pa morgonen, innan min dag var riktigt vaken Ooh oh Ooh, vilken harlig da'... Smog mig ner till sjon for att fa se djuren bada nakna. Ooh oh Ooh vilken harlig da'... Lalallalalalal

Annu en kanottur i programmet. Denna skulle dock inte bli som den andra. Inte alls. Pa nagot satt. Vi kan borja med bilturen till floden. Det blaste valdigt mycket i den oppna bilen, sa nagra satt med stangda ogon och nagra med oppna. De som hade oppna kunde se kon som sakta gick over vagen och sen tog sats. BANG! BOM! SKRIK! - Vi gade kort pa kon. Emma satta pa forsta parkett under denna show och sag alltsa ALLT. Ingen manniska skadad. "Bara" en ko och framre delen av bilen. Lite smatt chockade lamnade vi platsen efter en kvart. Vi korde, korde, korde och korde pa sandiga vagar dar grenar akte in i bilen. Man fick ducka hita och dit. Mitta i allt duckande uppenbarar sig en plats med massor av kanoter och ett 20tal afrikaner som kacklade pa som bara den. Ut med talt, liggunderlag, ryggsackar och sovsackar som vi pressat ihop pa slapet. En stor kille kom fram till oss och fragade om vi hade valt kanon. nej svarade vi. Bra, sa han. Ni aker med mig. Vanta har, ga ingenstans, vanta har tills jag kommer tillbaka. Juste! Vi sa aldrig det. Idag skulle vi inte paddla sjalva, utan alla hade sin egna chauffor. Bara att luta sig tillbaka och njuta. Lyxigt! Dar lag vi i kanoten, tysta och tittade pa naturen medan var chauffor stod langst bak och gjorde fart med en stor gren (?). En plats vi inte alls ville lamna, var vi tvungna att lamna efter ett par timmar. Dags for det dagliga arbetet; upp med taltet. Efter det lunch. Nu hade vi lite free-time. I tre timmar!!! Vad nu? Vi har aldrig haft sa mycket ledig tid och ingen hade med sig nagon bok eller liknande. Som tur var hade norrmannen med sig kortlek. Blev en liten match mot norrmannen. Varfor vi hade freetime berodde pa att vi skulle ga pa game walk, men det var for varmt for djuren sa tidigt sa vi fick snallt vanta.

16:30 var det antligen dags! Ouff, vad varmt det var. En elefant sag vi pa langt hall, kanske 100 m bort. Zebror daremot befann sig endast 20 meter bort, kanske annu narmare. Laskigt? Njae, mer haftigt. Otroligt. Vi larde oss mycket om djuren och naturen under den walken.

Ni kanske undrar om det finns nagon toalett nar man campar sa har? hur kissar vi, eller gor nummer 2? Joda, en slags toalett hade vi tagit med oss. Man tar en toalettring opch satter den pa benen pa en taltstol. Sen graver man ett ganska djupt hal en bit ut i skogen. Placerar stolen ovanfor halet och hanger toalett pappret pa en gren. Sen kan du utratta dina arenden! Just det, glom inte att ta med dig spaden fran lagret. For det forsta om den ar borta sa visar det att det ar upptaget ich for det andra, du maste halla jord/sand over dina arenden.

 



Tisdag 26 oktober

Uppe med tuppen for en morgon game walk. Inga djur denna morgon, forutom zebror. Manga borjar bli lite less pa att se de. Bortskamda? Ja...

Back to konoten for rela-la-laxing. Tillbaka till campingen efter det for lite uppfraschningen och sen till NAta dar vi at middag pa restaurang.

Onsdag 27 oktober

Idag skulle vi til efterlangtade Vic falls! Forst ett litet stopp pa vaegn for nagra timmars game drive i Chobe national park. Tidigare hade vi akt i den stora trucken, men nu satt vi i en oppen vehicle. Elefanterna befanns sig fem meter ifran bilen. vi sag en miljon elefanter, springboks, hippos, pumbas och flera andra djur. Dock ingen leopard. Typiskt.

Sent pa eftermiddagen anlande vi till Vic falls. Vi borjade med introduktion av aktiviteter. Mickan valde forsranning och Emma elefantridning. Bada tog dock massage med manikyr samt pedikyr och suncruise, aven kand som 'the boozecruise'. Vi kommer till det senare.

Trerattersmiddag med underhallning vantades pa kvallen pa restaurangen. Det blev underhallning pa hog niva av sex afrikanska dansare. Afrikansk dans och musik ar fantastiskt! Steffen, en utav norrmannen, blev uppbjuden till och battla mot en annan tjej som ocksa fick ga upp. Nar de sa att showen var slut rakade Mickan slanga ur sig ett ganska sa hogt NO...! Tji fick hon for det och fick sedan ga upp pa scen. Hur dansen sag ut behover vi inte prata om.

Torsdag 28 oktober

Klockan 06.00 beger sig Emma ivag for elefantridning. Mickan kliver upp for att tvatta underklader for hand, da de tydligen tvattar allt forutom det har. 07:45 hamtas Mickan av bilen som ska ta henne, och fyra till fran gruppen, till forsranningen. Den har forsen ar grade 5. Grade 6 ar varst, den gor man inte for det ar suicide. Jora, lite nervos var man allt. Pa med hjalm, flytvast och en paddel i handen. I vattnet fick vi forst ova pa lite saker. Hur vi skulle paddla och nar det kom en stor vag,. skrek han DOWN, och vi alla skulle lagga oss ned och halla hart i paddeln och livremmen. Kandes som att man var i ett krig nar han skrek DOWN. Om nagon eller nagra ramlade i sa skulle de baten dra upp de igen. Man trock forst ned personen io vattnet sa flytvasten akte upp och man kunde dra. Jag fick saklart prova pa tva killar som var lite, lite storre an mig. Den forsta fick jag upp efter nagra forsok, men den andra... Jag gav upp! Tur att ingen ramlade i under forsranningen. Efterat serverades dricka och mat.

Tillbaka till Vic Falls Inn for lite slapp i poolen innan vi blev hamtade for massage. Fruktansvart vart och valbehovligt!

Till suncruisen da. Varfor den aven ar kand som the boozecruise ar for att det ar fri dricka. Man far dricka hur mycket man vill. Hur mycket man vill.

Bussen till baten var lugn. Vi valkomnades av afrikanska dansare. Under turen sag vi hippos, 20 asiater med kameror, krokodiler, elefanter och faglar. Alkoholintaget namner vi inte.

Bussen fran baten var inte lugn. En riktig DISCOBUSS, som tyskarna sakert skulle kalla det. Middag at vi.

Gruppen splittrades sedan, vi foljde med de som gick vidare. Vi gick till ett stalle som heter "Show string". Var guide, Milton, larde oss en valdigt kul lek. Den gick ut pa att man skulle rora sig om en giraff eller springbok fram till en shot.

Kvallen slutade alldeles forsent. Just det! Vi stotte pa en elefant pa vagen hem i morkret. Vi mar bra.

 



Fredag 29 oktober

Hur vi madde denna morgon pratar vi inte om. Klockan ringde tidigt for att vi skulle hinna se sjalva fallen. Klockan 10 lamnde vi Vic falls och aven den andra guiden, Cletus. Trakigt!

Forresten, vi har tryckt tshirtar till alla i gruppen. Pa baksidan ar det tryck av var resvag, med allas namn under. Framsidan har en buss med tva uttryck som ar lite interna.

Nasta stopp Hwange! Har kunde man fa uppgradera fran talt till treehouse. Och det gjorde vi! Vilken lyx. Vi hade utsikt over vattenhalet, tva otroligt skona sangar och en egen toalett med dusch.

Aven idag skulle vi pa en game drive. Vi sag... elefanter. De ar verkligen overallt! Vi sag andra djur ocksa, men vi ville ju se noshorning, hippo och leopard. Vi ska inte klaga. Vi har ju faktiskt i AFRIKA! Ikvall stangde vi alla ogonen kl 21.




Lordag 30 oktober
Det kandes ju lite sadar att lamna den underbara sangen denna morgon! Men vi hade atminstone nagot att se fram emot, rhino trekking! Vi skulle med andra ord ut och leta efter noshorningar till fots och vilken upplevlse, HELT FANTASTISKT! Vi fick ga/springa en bra bit men det var modan vart for till sist stod vi dar, oga mot oga med en stoor noshorningshanne ca 10 meter ifran. Till och med narmare an sa ibland. Tyvarr foljde vi efter honom lite val lange sa han blev arg tillslut och vi fick gora oss beredda pa att springa for livet. Innan hade guiden sagt "spring for guds skull inte forran jag har sagt att ni ska for da attakerar dom garanterant", vad gor Mickan? Hoppspringer bort till guiden mitt framfor noshorningen haha! Men den lugnade tillslut ner sig som tur va men det var en sjuuuuuk upplevelse ska ni veta!



Sondag 31 oktober

Dags for en sista natt i taltet! Vi satt mest i trucken hela dagen for att ta oss till var camp site som dagen i ara var en "wild camping". Vilket typ betyder ingen elektricitet. Man kunde duscha varmt om man ville springa in och satta igang vattnet for att sedan springa ut och tanda nagon slags liten brasa i ett ror och sedan springa in igen, men det verkade komplicerat sa det sket vi i. Istallet avnjot vi en supermysig "sista middag" med ganget, njot av sallskapet och bara pratade, pratade och pratade. Vi borjade forsta att vi skulle lamna varandra!

Mandag 1 november

Sista dagen pa var tour :( Vi skulle nu ta oss till Johannesburg for att avsluta denna trevliga tripp. Det blev en del aka i trucken igen men vi stannade i alla fall for att ata lunch pa nagon snabbmatskrog langs vagen och det va val mysigt, eller nagot sant. Nar vi val anlant till varat "hostel"(som ar jatte stort och fint) fick alla nycklar till sina rum forutom.... vi saklart. Tydligen sa hade inte Kilroy hort av sig om att vi skulle bo dar och sjalvklart var det fullt sa vi fick bo pa ett annat stalle ca 200 meter bort. Det gjorde inte sa mycket for vi fick ett jattefint rum men vi hade velat bo med dom andra. Vi at middag tillsammans pa det stora hostlet och tog farval av de tva forsta som skulle lamna oss, sorgligt! Vi var kvar och umgicks ett tag innan det var dags att, med sorg, ga hem och sova.

Tisdag 2 november

Alla har akt sa det ar bara vi kvar.. Inte kul att saga hejda! Vi spenderade dagen i ett stort shoppingcenter och vi blir snart upphamtade av var transfer som ska ta oss till flygplatsen. Sen bar det ivag mot AUSTRALIA! Tur att vi har nagot att se fram emot!

Onsdag 3 november

VI AR I AUSTRALIEN, PERTH! Vi kom hit pa eftermiddagen. Har utforskat stan lite och en del av utelivet. Imorgon vantar beachen pa vara flaskkroppar!

Saknar er dar hemma! Hoppas ni har det bra. :)

Vi lever!

Vi vet att det ar pa tok for lange sedan vi uppdaterade men vi ar ju for tusan ute och campar i afrikas vildmark! Utan internet och till och med helt utan el for det mesta. Men nu gar vi rakt pa sak och BARA KOR!


Lordag 9/10

Vi borjade dagen i stilla ro med supergod frukost pa hostlet och sedan en strandpromenad i (det efterlangtade)solskenet! Antligen fick vi njuta av ordentligt varmt vader och bla himmel. Vi stotte pa en gammal gubbe som var upvaxt i danmark och fick gosa lite med hans papegoja vid namn Baby.
13.00 var det sedan dags att mota upp gruppen! Det var en harlig blandning av australiensare, norrman, fransman, amerikanare och saklart.... en javla massa tyskar! Det blev ingen storre presentation, en snabb briefing och vips sa satt vi i bussen pa vag mot vart forsta aventyr. Vinprovning med ost stod pa schemat. For oss blev det val kanske snarare ostprovning med vin men 3 flaskor fick vi med oss hem for ynka 100 kronor. 
Snabbt tillbaka till Cape Town och kvallen avslutades med gruppmiddag pa en mysig seafoodrestaurang


Sondag 10/10

Uppe med tuppen, vi hade en lang dag framfor oss! Tanken va att vi skulle ga uppfor det sa kallade Table Mountain och njuta av den fantastiska utsikten men vadret va inte riktigt pa var sida sa vi fortsatte istallet mot Cape Point! Pa vagen stannade vi i en liten fiskeby och medan gruppen strosade runt passade vi pa att mata nagra laskiga sjolejon.
Val framme vid Cape Point borjade det blasa som aldrig forr! Vi gick langs en kringelikrok vag upp mot en fyr och motte lite babianer pa vagen. Strutsar fanns aven lite har och dar. Uppe vid fyren sag vi ut over havet och den otroliga utsikten samtidigt som vi kampade for att inte blasa ner.
Nar vi val tagit oss tillbaka till bussen igen va det nasta promenad som stod pa tur. Och gott folk, atminstone Emma sag doden i vitogat, sprang for glatta livet och ser an idag tillbaka pa denna upplevelse med fasa. Mickan var lite mer lugn och sansad, tankte mest pa Carolas "fangad av en stormvind" men hon kunde inte riktigt kanna den gladje Carola utstralar. Vi skulle da ga fran Cape Point till Cape of Good Hope(mycket cape har) langs ett stup i ANNU varre blast. Langs i stort sett hela vagen var det mer eller mindre ett stup pa ena sidan av stigen vi gick pa och det gar inte att med ord forklara hur mycket vinden lag pa. Vi lyckades i alla fall tillslut komma ner i stort sett helskinnade efter ca 40 minuter.
Pa vagen tillbaka stannade vi for att se lite afrikanska pingviner. Eftersom vi redan hade sett dem pa akvariumet nagra dagar tidigare var det val inte jatte spannande men man maste ju ta kort pa allt har vi markt..


Mandag 11/10

Antligen(?) dags for forsta natten i talt! Forsta av 17..... Det var en lang vag att aka, vi gav oss av vid 09.00 och var inte framme forran 6-tiden. Trots att vi bara gjort tva korta stopp for lite supplering och en snabb titt pa Table Mountain fran en annan vinkel. 
Val framme mottes vi aterigen av blast och aven en del dimma. Det var bara att smalla upp talten med en gang, inte superlatt men vi har blivit battre! Vi sover 2 personer i varje talt. Tva ganska harda liggunderlag ingar, men tyarr ingick ingen varme. Vara pyjamaser berstod av 2 par strumpor, leggings, tjocka mjukisbyxor, en tshirt, en langarmad troja och en tjock luvtroja. Sen va det bara att stoppa ner reselakanet i sovsacken, hoppa in, dra igen overallt, stoppa ner hela huvudet och SEN va vi redo for lite somn. 
Till middag fick vi i alla fall dundergod kyckling med ris och bonor. Vi fick aven notter innan, de lag i en stor hink som skulle skickas genom gruppen. Den var tydligen lite for tung for Emma att lyfta sa hon tappade den... 


Tisdag 12/10

Klockan ringde 06.00, idag skulle vi ta oss over gransen till Namibia och Orange River dar vi skulle paddla kanot i tva dagar. Vi anlande till ett jattefint campingomrade dar det fanns pool, bar och frascha toaletter med dusch. Guiden som skulle ta oss igen trippen var en svart Kribbe! Kroppen, sattet han rorde sig pa, pratade - it was all Kribbe! Fast nagra nyanser narmare svart da.. 
Vi fick ta med oss varsin ryggsack med nodvandigheter och sovsackar. Efter lite lunch i magen -fralla med kattmat(tonfisk med majs och lok) begav vi oss ner mot vattnet for att hoppa i kanoterna och ge oss ivag pa floden.
Solen sken och det kandes som vi var med i en film. Bakgrunden sag ut som posters som nagon satt upp runt oss. Efter ca 2 timmar kom vinden helt plotsligt sa vi var tvugna att sla lager for natten. Vilket blev narmaste "sandstrand". Vi hade inga talt med oss sa det var bara att rulla ut sovsacken pa sanden och somna in med stjarnorna som tak. Helt fantastiskt! Tanker... Lejonkungen! Scenen dar Simba for se Mofasa igen.. "SIIMBA!" Ungefar som den, fast ingen lyckades se sin pappa da.  


Onsdag 13/10

Upp och ivag for att paddla de resterande 17 km! Idag blev det mycket vind och vi blev lite sena till bussen som skulle hamta oss och kora tillbaka oss till campingen.
Kvallen bestod av att duscha (vilket ingen hade gjort pa tre dagar) och att bara njuta. Maten var inte lika god som de tidigare. Mickan fick kvaljningar och sa "det har var t.o.m. varre an den norska juletallerken!". Efterratten daremot, den var valdigt god. Den bestod av barpaj med vaniljsas. Middagen ja, den bestod av lamma, korv, tomatsas och nagot som de kallar pop (?). Ni vet sant man kan se pa tv, typ SOS reklmer, dar afrikaner ater nagot vitt med handerna. Det var det vi at!
Haller tummarna for att vi inte far det har igen :)


Torsdag 14/10

Idag skulle vi bege oss langre ut for att kanna pa lite mer campingliv. 600 km hade vi framfor oss att aka. Sa darfor ringde klockan 05:30. Hej da! till var morka variation av Kribbe, Aible.
Pa vagen stannade vi till vid Fish river Canyon, den nast storsta i varlden! Otroligt fint var det och vi vandrade langs kanten bort till view point och trucken. In i bilen , korde ett par timmar och sen stannade vi "in the middle of nowhere" for lite lunch. Det blev korv med brod dar man kunde ha i allt mojligt - lok, tomat, saltgurka, majonnas etc. Mycket uppskattat!
Vi rullade in pa campingen vid sex-tiden. Dar mottes vi av sma inmurade platser for talten med tak. Stor uteplats med stort "kok". Och toaletten sen da! Jattefrascha! Toalett som spolade jattebra, handfat med spegel och en dusch med varmvatten. De hade byggt med bambustanger runt toaletterna. Sa nar man satt och gjorde nummer 1 eller 2 sa kunde man titta upp pa stjarnorna eller bara en helt klarbla himmel. Har ville vi stanna, och det skulle vi - i hela tre dagar! Pa kvallen var vi valdigt slitna sa vi at middag (Biffstroganoff) och tog det bara lugnt.


Fredag 15/10


Idag skulle vi pa tur med en guide som bor i omradet. Han visade oss olika trad och berattade om djur och massa annat som befinner sig i sandoknen. Mycket larorikt!
Efter det gick vi tillbaka till lagret dar det vantades brunch. Aggrora, bacon, bonor och vitloksbrod. Var guide kan verkligen laga mat!
Sen vantades flera timmar av chill. Det var behovligt! Vi spelade spel mot norrmanen. Nagon slags norsk-svensk kamp har uppenbarats. Emma har helt lyrisk och laddat for varje dag, medan Mickan mest hakar pa. Kul ar det dock! Maste dessvarre meddela att det star 2-1 till Norge...
vid halv fyra-tiden kom guiden tillbaka for att ta oss pa en game-drive. Det innebar att man aker i en bil utan tak, fyra saten och tittar pa allt som finns i oknen. I princip. Vi sag massa djur, springbok och gensbok. Nej vi vet inte vad de heter pa svenska, men haftiga ar de! Google pa de vettja!
Vi fick aven se soldnedgangen fran sanddynorna. Fantastiskt, allt ar sa fantastiskt och obeskrivligt. Ni maste aka hit allihopa!
Kvallen blev ocksa den valdigt lugn och tidigt. Klockan skulle faktiskt ringa 04:15 dagen darpa!!! Vad ar sovmorgon?


Lordag 16/10

Vackning 04.15! Idag blev det minst sagt en tidig morgon for att vi skulle hinna se solen ga upp over sanddynorna i Namibias oken. Emma... Ja vad ska man saga? Hon lyckas alltid. Vi skulle ga tillsammans fran varat talt till toaletterna.. En promenad pa ca 30 meter. Mickan gick forst och lyste upp vagen med sin ficklampa men Emma tyckte att det var en battre ide att titta pa dom fina stjarnorna dar uppe och sa PANG! Helt plotsligt ligger hon pa marken med ett kna som haller pa att sprangas. Tandkramen flog hit, tandborsten dit och Emma skrek. Mickan halvskriker "Oooj neeej" och skyndar sig mot..... tandborsten. Vi ganskade upp oss och gick(haltade) till bussen for det kan ju inte ga sa illa nar man rakar ga in sjukthart i en sten?
Nar vi kommit nastan hela vagen till var destination stannade vi for en toalettpaus. Det slar Emma att hon inte kan ga. Typiskt. Det blev isning, bandage, plaster, hela kittet men nej det gick inte att bestiga en enorm sanddyna eller genomfora den langa okenvandringen som saklart stod pa schemat. Mickan traskade glatt pa och njot av upplevelsen tillsammans med resten av gruppen samtidigt som Emma fick sitta kvar under ett talt med nagra guider. 
Det va en lang promenad med mycket sand och blast, strutsar fotades pa nara hall och det var dags att ga upp for annu fler sanddynor. Det var i alla fall kul att springa ner! Emma kordes istallet runt i parken med guiderna hit och dit efter att hon suttit helt ensam under ett trad och varit radd for laskiga djur ett bra tag. 
Efter det var det dags for oss att aka tillbaka till det fantastiska campet igen for en sista natt.


Sondag 17/10

Idag skulle vi bege oss till civilisationen igen, staden Swakopmund. Det finns inte sa mycket att beratta om den har dagen. Vi akte massa, massa, massa mil. Stannade for fika, lunch och lite fotografering. Swakopmund ar en valdigt fin stad, allt ar sa rent och ordnat. Det gar runt folk i blaa drakter och fixar i rabatter och klipper gras, hela tiden. Middagen at vi pa en italiensk restaurang. Mycket billigt och mycket gott! 


Mandag 18/10 MICKAN FAR GA UT PA KROGEN I USA!!!

Ja, Mickan fyllde alltsa hela 21 barre idag! Inte illa. Hon vaknade pa morgonen och sprang direkt ivag till toaletten. Emma hann under tiden vakna och slanga lite saker pa hennes sang. Pengar for gardages middag, ett apple, ett paron och en afrikansk cider! Mickan blev valdigt glad och skrattade. Ivag for frukost. Dar sjongs det aven Happy birthday av alla i gruppen. Naw :'). 
Eftersom Emma ar skadad hade hon ingen aktivitet inbokad for dagen, men Mickan hade! Pa schemat stod sandboarding och laydownboarding. Hon skulle alltsa aka snowboard fast pa sanddynor. Det var helt fantastiskt! Sjukt kul! Laydownboarding innebar att man lag ner pa som en traskiva/platta. Kom upp i en hastighet pa 73 km/h!!! Det bjods aven pa lunch och ol dar.
Tillbaka till hostelet for att ga och se Swakopmund lite. Efter det vantade en internet tid med nara och kara. Valbehovligt. Pa kvallen blev det barbeque och det sjongs 'Ja ma du leva' pa bade engelska och afrikanska (!). Det ar inte alla som fatt den sangen pa sin fodelsedag. 
Nagra tappra sjalar valde att ga ut och fortsatta firande och for att prova utelivet i Swakopmund. 


Sa himla typiskt! Vi gick upp lite tidigare idag sa att vi skulle kunna ladda upp bilder och sa fungerar det inte!!!!! Sa tyvarr for er sa blir det bara en maaaassa text den har gangen men vi ska forsoka gora nagot battre sen istallet. Om typ... 8 dagar formodligen, men battre sent an aldrig!

Hoppas allt ar bra med er dar hemma! Vi har det super och tanker pa er i kylan! <3

  

27 timmar senare

landade vi i Kapstaden. 27 timmar dar 10 timmar bestod av laaang vantan pa olika flygplatser. Den varsta vantan var i London. Ackligaste maten, inte sa mycket att se och gora och den storsta nervositeten och radslan!! Mickan var helt saker pa att vi skulle krascha med planet till Cape Town. 8 toalettbesok (pa en timme) senare sa skulle vi antligen fa ga pa planet. I kon sa mottes vi av svenskar. Sakert ett 20-tal. Inte riktigt vad vi hade raknat med. Det lugnade dock ner Mickan valdigt mycket. Vi klev pa planet, satte oss i stolarna och lutade tillbaka. Nar vi kommit upp i luften var vi snabba med att bestalla in en varsin flaska vin for att lugna nerverna.
- Vart ar vi pa vag? fragade Emma Mickan.
- Pa semester, alskling. svarade Mickan.
Vi tittade pa varandra, log, tog oss en klunk vin, lutade oss bakat och skrattade vintern rakt i ansiktet. Vi var pa vag!

 

Flygningen gick bra, lite luftgropar och turbulens nagon gang ibland.
Pa flygplatsen i Cape Town hade vi bokat en transfer som skulle ta oss till Hostelet, 'Drifters Inn'. Efter 25 minuter var vi framme ett jattemysigt hostel. Vi blev valdigt bra bemotta och vi kande direkt att har skulle vi trivas. Ett eget rum, med en varsin sang, eget badrum och egna handdukar. Lyxigt!
Havet ligger endast tva minuter fran dar vi bor. Strandpromenaden paminde om L.A. Fastan ingen av oss har vart dar, men tack vare att vara vanner Andrea och Alexandra for tillfallet bor dar, sa vet vi ungefar hur det ser ut.



 

Efter att vi bombat "receptionisten" med triljoners fragor och fatt alla saker & ting pa sin plats var det dags for nya aventyr! Solen ville tydligen inte visa sig for oss sa vi tog en vit buss, med en mysig tant, till Water front och Two Oceans Aquarium! Vi sag nemos, hajar, grodor, pingviner... you name it! Det kommer bli battre nar vi far se allt i verkligheten dock. Kul va det i alla fall!

 

 


Efter det traskade vi vidare en svang, tog en burgare med konstig kryddning och sen bussen hem igen for en efterlangtad powernap! Nar vi vaknade pigga och glada(?) va det dags att forsoka inforskaffa nagon latt middag, men det va ju inte det lattaste. Det verkar inte som att folk har i Kapstaden brukar handla speciellt sent om kvallarna men tillslut kom vi till en stor supermarket med allt och lite till. Sen var det raka vagen hem, lite chill i allrummet och dags att sova igen!

Idag tog vi oss in till stan i en galen minibusstaxi med 12 andra passagerare! Det va en upplevelse kan vi nog pasta. Vi gick runt pa lite marknader, knatade runt i en superfin botanisk tradgard och besokte ett stort museum med forntida grejer, djur, stenar, rymden och massa roliga saker. Sen at vi (en hel massa)god mat for endast 30 kr innan vi drog oss hemat igen.

 



Imorgon ska vi traffa gruppen som vi ska resa med den narmaste manaden och aktiviteterna satter igang vid 13-tiden nagon gang. Det ska bli spannande! Sa nu ska vi nog krypa ner i sangen snart sa att vi ar fit for fight!

Tack for idag och pa aterseende! 
Yours sincerely, Magg&Majs

 



24 timmars resa

Medan vi flyger runt i 24 timmar, för att komma fram till Kapstaden, kan ni spana in den här lilla videon.
Den visar allt (nja, ganska kortfattat) om vad vi kommer göra den främsta månaden. Efter att ni har sett den kan ni välja om ni vill stanna kvar här och fortsätta läsa om vårt äventyr, eller gå. Vi hoppas ni stannar!
Cape Town-VicFalls-Johannesburg
(tryck på bilden för att få den större)

Välkommen till min nya blogg!


Om

Min profilbild

RSS 2.0